All I need is my liberation

Idag är det nog nyårsafton. Hallelujah, welcome överskattade högtider! Min sådan ska firas med kakor och monster och Tim Burton-filmer. Helt utan alkohol, faktiskt. Det går visst, alkohol är också överskattat.

Men jag har fina strumpor, så jag är glad. Jag har fina strumpor och jag har fina Private Line på min spelningslista.

Igår var jag ute i Annas stuga med det folket. Ingen alkohol var faktiskt inblandad där heller. Jag vann något frågespel, eftersom att jag fick två frågor där svaret skulle vara "Dracula". Den ena var en fråga om Vlad III på 1400-talet och den andra om Bela Lugosi, så jag klagade inte. Sen fick jag hjulklappar igen. Plastsnökula som man ska stoppa foton i. Jag vet inte vad jag ska stoppa där i...

Men jag var klad för jag fick två kommentarer om gårdagens klädval som innehöll "snyggt/fint" (något positivt adjektiv) och "Alice i Underlandet" i samma mening. Då vet man att man har lyckats den här gången också. Funderar på att köra på samma sorts klädval idag också. Eftersom att nyår är så jävla viktigt och högtidligt.

Big scary city contains stockings

Den underbara regniga gårdagen användes till fika med Elli och Ella i staden. Och purchase av strumpor, striped ones. Candycane och vitsvarta, sådana där som jag suktat efter ett tag, och letat som ett djur efter. Finally.

Jag insåg att om mindre än ett år blir jag arton år gammal och myndig. Jag vill inte, men jag vill ändå. Det är mest tanken på att växa upp som skräms, jag vill inte bli gammal eller behöva ta ansvar. But on the other hand, jag vill vara fri att ta egna beslut och göra vad jag vill (a.k.a tatuera mig och eventuellt pierca mig).



Vad ger man för presenter till någon man kände när man var fem år gamla och ville bli prinsessor när man blev stora?

Hey brothers and sisters, let's do it again!

It's better to reign in hell, than serve in heaven!

Oh there are too many things and too little time.
Jag vill göra någonting kreativt, men jag kan inte skylla längre på tidsbrist nu när jag är ledig. Jag skulle vilja skapa annat än textutdrag och ideér. Någonting materiellt skulle inte sitta helt fel.
I am thinking of att komponera ihop en kjol/jagvetinte, liknande av vit spets och tyll. Men då måste jag ut och skaffa det. Och så mycket fritid har jag inte. Så här upptagen har jag inte varit på väldigt många år, när jag är ledig. Minst varannan dag är fylld av att leka te och shoppa och umgås.

Redan nu, när det är två hela lediga veckor kvar börjar jag bli stressad över skolarbete. GeMu-prov och kulturhistoria, för att inte nämna matte och svenska.
It's all too much, really. Speciellt för en som inte klarar av rutiner, and never did. Turnéveckan var underbart för hela mig utom axlarna (som det antagligen ändå är fel på. Note to self; fixa tid hos nån som kan fixa). Den första veckan som hade olika tider för varje dag var jättefin.
Jag kan inte gå i skolan, men jag kan inte stanna hemma för mycket, för då får jag någon sorts lathetskomplex. Jag måste hela tiden ha någonting på gång, som inte är för svårt. För svårt är handlingsförlamande.

Dagens låt: Private Line - Uniform

Days that passed

Jag blev tvingad hem till Elli, ganska frivilligt, men ändå tvingad för tedrickande och beundring av hennes nya tv. (Ja det var obligatoriskt)
Den visade sig vara väldigt underhållande tillsammans med the Addams Family och en dvd-spelare. Joy.

Sedan hamnade jag hemma hos Yenny. Yenny är en söt sak. Söt utan att vara som sliskigt socker - så söt. Där dracks det mer te och diskuterades bröst i alldeles för många timmar egentligen, och klappade på många fina burlesquebilder. Sen sov jag där-med en död Stampe som täcke.


Then the next day my mother took me shopping! ;D
Det resulterade i en alldeles egen liten tekanna, röda underkläder, vita strumpbyxor och gröna legwarmers.

Later comes the reflections, tycka och tänka intellektuellt. For now skriver jag utan att tänka, för tänka kan jag göra själv. Jag KAN i alla fall skriva ordentligt, och använda grammatik på korrekt sätt. (Ja jag syftar på diverse folk som inte kan och det de skriver bränner i ögonen för att det är då sorgligt dåligt skrivet och utan inlevelse och eftertanke.)

Rullande hjul som stannat

It's over now, I guess.
Musiken har stannat, golven är strödda av omslagspapper mer tomtar på. Gästerna har åkt hem och det finns bara smulor kvar på faten.
Even so, det har lämnat någonting kvar. Det som först var dolt av tomtar ;D

This christmas, Tess will be egocentric and tell you what she got:
* Addams Family dvd-boxar med båda säsongerna
* Guldfärgad snökula (dock med Jesus och Maria i :/)
* Pärlor ;D
* Nattlinnen i satin, one red and one black
* Sammetskudde
* Det trettonde paraplyet
* Världens minsta skattkista med skulls på ;D
* Rött strumpeband och strumpbyxor i spets
* Halsband med blommor och bling bling

Unfortunately såg jag inte till någon tekanna, men det är en dag imorgon också. Lucky me, hjuldagarna brukar annars vara deprimerande. In fact, den mest deprimerande dagen på året. Hjulen är slut liksom.

Rullande Hjul

Kalle Anka började precis, så nu har jag en hel timme på mig att skriva ner början på hjulfirandet hemma hos mig på självaste hjulafton.
Förutom att jag steg upp och åt choklad, hittade strumpbyxor och ännu mer choklad i hjulstrumpan så skapade jag en kompromissad spellista med min mor. Helt fri från Carola och Tommy Körberg. Jag lyckades till och med slänga in Ebba Gröns "Nu slocknar tusen människoliv" och en del hemtrevlig Emilie Autumn. Det är i alla fall några steg mot att skapa mig en egen sorts personlig tolkning av hjulen. Det är någonting jag har upptäckt att jag behöver på senare tid. Jag behöver som smitta ner min omgivning med en personlig touch, som att allt jag rör vid omformas och utvecklar pestsymptom.
Jävla Kalle Anka ingår inte i min vision av hjulen. Ända sen jag var liten har jag varit trött på samma Kalle och samma Musse och samma Benjamin Syrsa varje år. Det kan ha att göra med att jag hade eländet på video och kunde titta på det mitt i sommaren men hursomhelst så försöker jag ta avstånd från det. Tv och hjul hör inte ihop - det står jag fast vid.
Bara 50 minuter kvar tills någon söt operanisse börjar sjunga igen.

How to celebrate christmas at my house

Jag kapade hjulförberedelserna i mitt hus idag. Det kanske var aningen elakt att bryta mot stenhårda traditioner, men det har blivit en tradition för mig att bryta mot traditionerna.
I was in charge of plastgranspyntandet. Therefore struntade jag fullständigt i de dammiga kartongerna med kulor och änglar och krafs. Jag plockade åt mig glittret, istapparna och sprang i princip. Sen hängde jag upp fladdermöss och pärlor och dödskallar i plastgrenarna. Och spelade Private Line instead of Jussi Björling. Gammalt hjulpynt är meningslöst, make your own! Lyckligtvis var far min inte i närheten så han kunde inte säga till, vilket han annars skulle ha gjort.
(Pepparkaksdegspaketet är oöppnat. Det betyder att jag kommer ligga och kräkas och ha ont i magen imorgon ;D)

Granen ser antagligen inte längre ut så som jag lämnade den :/ Och nog hör jag Jussis hårda stämma utanför min dörr.
On the other hand... det är en tradition här också.

Hell is filled with people like you

Tänkte dra upp Robin Hood-incidenten och lägga den i min samling på exempel varför mänskligheten är åt helvete. Det är också exemple på att jag veeeeerkligen iiinte tycker om våra svenska-lektioner anymore. (Svenska brukade vara ett älsk-ämne, tills vi fick en ny lärare från skåne som tyckte att vi hellre skulle lära oss danska och isländska än att skriva bra texter)
Vi skulle alltså låna en medeltidsbok och läsa den. Jag kastade mig över Robin Hood eftersom att jag redan läst Ringaren i Notre Dame. Jag bläddrade lite besviket igenom den, när jag upptäckte att den var skriven på gammeldags svenska. Sådan svenska har jag alltid tyckt varit väldigt hemsk att läsa, det liksom bränner i ögonen och öronen för att det är så fult. Jag skulle föredra att läsa den på engelska (Som jag gjorde med Ringaren i Notre Dame). När jag klagade högt sa läraren ungefär lika högt att; "Då kanske du ska ta en mer LÄTTLÄST BOK".
>.< Man tycker ju efter en termin att hon borde kunna urskilja de mer ambitiösa eleverna från de som inte ens dyker upp på lektionerna och behöver arton månader på sig för att läsa klart Berts Dagbok.

Wusch.

Why is a raven like a writing-desk?

Idag fick jag veta svaret. Jag trodde inte att det fanns något ens en gång, jag hade ingen aning.
Men det fanns ett svar, och jag kan det.

"Because Poe writes on both of them"

Jag minns inte hur jag fick veta det, eller varifrån det kom. Men det är svaret på gåtan.
Oh the clarity. The clarity. Som man har suttit med sitt te och sitt exemplar av Alice's adventures in wonderland, uppslagen på kapitlet "A mad teaparty" och undrat.



Igår, eller i förrigår lekte jag med Yenny och Elli. Vi lekte long lost teaparty och det var på tiden! I missed them. Vi lekte dela ut hjulklappar i förskott, och det var väldigt fint. Elli fick badankor, varav en zååmbie, en Pride-duckie och en I-duck nano. Such wonders.
Själv fick jag te, teburk, tekopp, testrumpa, mer te och en sådan-dära-som-ser-ut-som-en-platt-tekopp-med-blommor-på-som-man-lägger-tepåsen-på. Ja, precis en sån!
Yenny fick feminina skruvmejslar med glitter och fluff och rosa. De var väldigt JAA och väldigt NEEJ, at the same time. (En gång såg jag henne byta däck, det innehöll inga feminina verktyg eller oja sig om brutna naglar)

Hjulen is approaching för övrigt. Jag leker ta på sig skygglappar. Hjul + släkt = sucks. Jag är emot i princip varenda hjultradition som finns. Kind of, sort of... Och tvärtom så säger släkten att det är dödsstraff på att bryta mot traditionerna.
Det är Carola för hela slanten, och Kalle Anka all over när jag skulle vilja spela Mozarts Requiem och titta på Nightmare before Christmas, eller nåt...