Min far har gjort ett tappert försök att vara snäll (=muta) och gett mig en iPod nano, för att jag gnällde på att min syster hade fått en när hon har en fungerande mp3-spelare med display and everything, medan min har varit trasig i snart ett år.
I got one anyway, så nu kan jag ta mig någonstans ensam utan att vara lika rädd för folk.
Helgen spenderades i gott sällskap once again. Dels för att försöka make it up för kommande helg, när jag kommer vara ensam, och dels för att det är trevligt. (Unfortunately though, we had some unfortunate moments due to humörsvängningar från min sida, tyvärr, och diverse tvivel och oroligheter från den andra sidan. Lite regn, kramar och promenad är lyckligtvis en effektiv medicin. Oh the cleverness of me!)
Kära mormor fyllde år, så jag tog med mig mitt sällskap dit och vi blev då matade med tårta och kakor och annat onyttigt, det var också trevligt. Mina släktträffar tenderar att inte bli så jätte-röj, eftersom att vi består av... tio personer, elva at the very most. Yes, min släkt är liten och det innebär mer tårta till alla. Se där, det finns fördelar.
